För vi har bara två år kvar
Gårdagen var trevlig även om det går mot lite idag. Ah, jag vill också ta studenten, stå på ett flak och skrika. Om två år, då jävlar. Nu är i alla fall ett år på Hum avklarat, knepigt år men det blev ju faktiskt riktigt bra tillslut.
Förövrigt blir det här sista inlägget härifrån eftersom vi flyttar från kannibalmördarvägen över sommarn.
Sommar 2010 nu, heftigt.
Fää
Nantes - Beirut
JAAAAAA! Jag (eller var det verkligen jag?) har hittat litteratur till uppsatsen, fem böcker har jag, en fylld av grunddokument. Paniken har med andra ord lagt sig liiiite och ja, jag inser hur sjukt det är att bli så gläd över något så oerhört töntigt.
Annars i veckan har vi fått tacos av sodexo, träävlit, spelat brännboll, besökt museum och jag har spenderat största delen av veckan sovandes i bäddsoffan. Det känns så rätt att sova i den efter skolan, det är jag och soffan har jag bestämt nu, jag saknar den redan.
Här är den, min älskling.
Föresten så är rubriken en låt, väldigt estetigt och äckligt av mig…men det skiter man väll i.
Fääääälll
